Pierre Wahlström´s rapport efter genomfört WUSV VM i Italien 2003

Ja, då var vi hemma igen efter en synnerligen lång resa t o r Ravenna. Resandet var dock
mycket väl värt eftersom att vårat lag, samt Imze och jag skördade en del framgångar.

Innan jag går in på de olika delarna i provet vill jag gärna ta tillfället iakt och göra en reflektion
över arrangemang och lag organisation.

Som deltagare på ett VM är man mycket känslig och lättpåverkad av diverse yttre störningar som kan påverka ens
förberedelser. Visst var man orolig över hur arrangörslandet skulle mästra ett sådant stort åtagande som VM.

Jag tycker att förutom ett antal mindre fadäser så löste "italienarna" det bra, när väl tävlingen var igång så flöt det på
ganska okej.

Den största missen var nog de uttagna figuranterna, som tyvärr blev utbuade ett antal ggr, det bör dock påpekas att
de svenska hundarna blev i stort väl omhändertagna. Det svenska laget blev i år inbokade på ett hotell som låg mitt i
Centrum av en turistort.

Möjligheten att parkera med fler än ett hundekipage med släp var minimal om man inte ville att ens hund skulle skalla
sig trött av att se över sin existens var tredje minut då ett antal "lokals" nyfiket ville se vad som doldes i anhängern.
När min hund dessutom mycket överraskande fick besök av en omkringströvande Rottweiler/Spetsblandning och
besöket resulterade i ett mindre handgemäng fick det vara nog. Jag omgrupperade…!

Så till tävlingen,

A. SPÅRET
Det var absolut det svåraste underlaget som Imze fått spåra på vid något av de fyra VM som vi deltagit i. Jag var
i samma grupp som Carina och Mattias, och jag vill passa på och gratulera de båda till mycket fina spårresultat.

Underlaget var mycket hårt, till detta kom en kraftig vind och en temperatur på cirka 25 grader. De hundar som
denna dag visade upp SG samt V imponerar på mig. Endast hundar med korrekt träning och balans klarar att
fullfölja spår under dessa omständigheter. Imze fick 98p (Var de två andra poängen till full pott tog vägen,
vet jag inte!!)

B. LYDNAD
Imze gör för mig en fullständigt korrekt lydnad. Inga missade hela moment. Ett islag på uthoppet av hoppapporteringen,
samt att han blev hängande i A-hindret men kämpade sig över och tog hindret, var väl de stora missarna. Domaren tog
mycket hårt på att jag gick för få steg, något som jag efter att jag sett filmen kan konstatera att han till viss del har rätt
i, men 9 points avdrag!!, Ja Ja… Imze fick 91p och jag var mycket nöjd med hans prestation.

C. FÖRSVARSARBETE
Här kan jag efteråt konstatera att vi formtoppat absolut perfekt. Med lite annorlunda förberedelser samt en utebliven
uppvärmning gjorde att Imze var i absolut harmoni.

Rondering/Bevakningar och bett var enligt mitt bedömande perfekt. Den stora missen kom i ryggtransporten. Som
förare såg jag att detta inte kommer att gå bra. Eftersom figuranten inte håller armen korrekt utan blottar under sidan
och håller den mycket lågt där Imze vid överfallet kom in över armen och förlorar möjligheten att få bett. Jag har sett
filmen tusen ggr tror jag, dessutom har jag sett en Japansk filmupptagning ifrån andra sidan av stadium, där ser man
tydligare att figuranten inte hinner få upp armen i tid utan blir överraskad.

Detta är inget figurant fel eller hundens fel. Jag kan bara klandra mig själv som inte höll avståndet fem steg utan kröp
upp för nära figuranten, så att överfallet blev en katastrof både för hund och figurant. Figuranten tänkte på överlevnad
samtidigt hunden med mycket kort varsel ville angripa rörelsen. Det var tur att figuranten hann runt åtminstone!!

Här förlorade jag en medalj av ädel valör, det är jag medveten om, men jag fick återigen koll på att hunden inte är
en robot även om man ibland kan tro det om en hund som Imze, med allt vad han har presterat i hundsportens värld.

Som avslutning vill jag tacka alla mina lagkamrater och lagledning för att vi fick vara med och återigen konkurrera
på ett VM.

Ett stort tack till mina klubbkamrater i Og Såtenäs som har en mycket stor del i föreningens framgångar vid detta VM,
det är ganska trevligt att ha två hundar ifrån samma Og som tillhör de sju bästa i världen!

Jag vill också särskilt tacka föraren till Atenagården´s Tabo som genom alla år varit en trogen konkurrent till Imze och
mig. I början av våran karriär vid SM och NM, fick Imze möjligheten att vara den främste, i mitten av tävlandet gjorde
Tabo storslam och mot slutet fick Imze avsluta som vi började. Som alla säkert förstår så är detta tillfälligheter och
dagsformen som avgör. Det som Tabo har gjort vid VM är enastående och förhoppningsvis oslagbart, kan bara
hoppas att fler har kunskapen att uppmärksamma det. Nu tror jag att de båda hundarna går i pension, så nu får
"ungtupparna" ta över. Vilka skall ni nu prata om gott folk……!

Innan ni vet ordet av så är (vi) jag tillbaks, men med nytt material!!!

Det är en konst att köra upp en hund ifrån valp till flerfaldig VM deltagare, så det kan ta en tid innan vi är åter…

Vänliga hälsningar
Pierre Wahlström och Imze

« Tillbaka